Visst är det konstigt att man kan besöka barndomshemmet, där man bott mer än halva livet, och gå på midsommarfirande utan att träffa mer än tre personer man känner? En av dem var dessutom en gammal kollega som vi i stort sett bor granne med där hemma! Min lillasyster hade ungefär samma upplevese, så vi kom raskt fram till att alla vi känner på orten måste vara antingen utflyttade eller fira midsommar annorstädes.
Hur som helst hade vi en supertrevlig midsommar, dansade kring granen midsommarstången, åt sill och jordgubbar och hade det allmänt skönt. Sonen var inledningsvis otroligt tveksam till att dansa kring stången. Till slut gick han med på att dansa om någon av oss vuxna bar honom… När dansandet var slut, och nästan alla gått hem, gick han själv ner till stången och dansade några varv.
Dottern har pratat i flera veckor om hur hon ska hjälpa farmor och farfar med att göra glass i deras nyinköpta glassmaskin i midsommar, hon har aldrig sett en sådan förut. Jag har ingen aning om hur hon föreställt sig att en glassmaskin skulle se ut, men det var uppenbart att verkligheten inte riktigt svarade upp mot hennes fantasibild. Hon gjorde i alla fall glass, och resultatet blev fantastiskt gott. Nu när hon vet hur enkelt det är lär hon vilja att vi skaffar en maskin där hemma också…
